John 4

Zisasiyaŋ Samalia imbi ŋenmak zapat mbun

1Zisasiyet zapatnaŋ Palisi ekŋengat pigok kot zeme nâmbien: Zisasiyaŋ am tu tazulutindein eyaŋ Zânaŋ am tu zulutindeye ekŋen indasebemindeye. 2(Zisasiyaŋ ikŋaŋ am tu ku zulutindeye nembaŋane nin etaŋ am tu zulutindewenn.) 3Amnaŋ Zudia msat pemti Galili msalen mesât Samalia msat tuŋgupmaset beke tapmetne metne Galili msalen mapataŋ zemtemien.

Âpme Zisasiyet zet sambe kegok tazeme nâmti egaŋ nin nembaŋane ndatime Zudia msat pemann tapme Galili msalen gilik zemti mesât Samalia msaleset beke tapmetne metne mka ŋande ŋen kwitnaŋ Saika zeme ke pataŋ zewenn. Mka ke Zekowaŋ nemuŋaŋ Zosep msat saye keyet ganzenan matatan.
6Msat keyegak Zekowaŋ tu pusak timpeyeyaŋ maomnimtemien. Âpme Zisasiyaŋ set teepmaŋ kotne kotne tinsutnan penaŋ beme sebetnaŋ sukŋaŋ beme tu pusak solonan ke moti totapmaŋge.

7Ke tot tagom tati nembaŋane nin zemndeme mkaen tu meu kwitim tisât mepmann Zisasiyaŋ igak tu pusagen ke totati ekme Samalia imbi ŋenaŋ tu osâgât menzimaŋ kwindiŋti kot tuyen osât tapmme Zisasiyaŋ ekti pigok yaŋkwesiye, “Geŋ tu bugan bemti namane nimbi.”

9Kegok yaŋkwesime imbi keyaŋ pigok dunduye, “Islael ammak Samalia am nin zapat zenâ zenâ kwep ku mammnup. Yaŋ geŋ eneyet koti tuyet nâgât tatnayaŋkwesinik?”

10Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Kawawaŋaŋ geŋ kwileki ŋen taolet gasât tapm ma neŋ an tuyet tadiŋgoyap nâgât yaŋŋ nânâpiŋ keyepmti tapminik âk nâmti ze nayaŋkwesimane neŋ tu zikatnaŋ kwapeŋ matazin keyetnaŋ gama nimbek.”

11Zeme Samalia imbi keyaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋ tu kapi pusak beŋan penaŋ baen mambemtimkwatnup. Âpme geŋ tu oo menzimdi ŋen ku tagain ke geŋ tu zikatnaŋmak e deset tazinaŋ omti nasenik? 12Ningat sokŋ Zekop egaŋ tu pusak temaŋ kapi timpeye. Mti ikŋaŋ ma nemuŋane ma sipsip ma makauŋane ekŋenaŋ tu kwep kapi manimzulutemien. Âpme geŋ Zekop ek sebempemti naman tu dolakŋaŋ penaŋ ŋen zikatnaŋmak makozin ke desetgatnaŋ aikndasâgât tazenik?”

13Samalia imbi keyaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “In tu kapi ometnimti ewe tuyet mti mene mene mamekotomnip. 14Âpme nâlen tu tazeyap ke am ŋen sama nimbe beme egaŋ tuyet ŋen ewe ku atotoyelen. Neŋ tu sawap ke keŋanen baen tu yeeŋaŋ dolakŋaŋ zikatnaŋmak penaŋ kwati telepgat tati mama aiksame mambe.”

15Zeme Samalia imbi keyaŋ pigok dunduye, “Amobotnaŋ, geŋ tu tazenik ke namane nimti tuyet ŋen ewe atotopiŋ mamambap. Mti tuyen pien mene mene mamekolap e alakŋaŋ ŋen ewe ku mekobap.”

16Kegok zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Geŋ meti apdimak wati kolit.”

17Zeme imbi keyaŋ zeye, “Neŋ apmpiŋ; belak mamayap.”

Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Geŋ, ‘Neŋ apmpiŋ,’ e penaŋ zenik.
18Yaŋgut geŋ an 5 ekŋenmak mamkwati asekindemkwabanan. Ya alak pi ŋen wapmanik ke gitaŋgat apdi penaŋ yek keyepmti geŋ, ‘Apm yek,’ zet e penaŋ zenik.”

19Zeme imbi keyaŋ pigok dunduye, “Amobotnaŋŋ alagati neŋ gâgât yaŋaŋdi nâyap. Geŋ Kawawaŋmagen golaŋ zenze an ŋen penaŋ. 20Âpme geŋ nânik, ekŋen yeŋsokŋne ekŋenaŋ kalaŋ kapiyet dukŋan motati Kawawaŋgat mandundum samtemien. Âpme Zuda am ingulak Zelusalem mka teman ke tati Kawawaŋgat mandundum saip.”

21Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Imbi, neŋ pigok zema nâmbak, in kan ke penaŋ sokbeme kalaŋ kapiyet ma Zelusalem mkaen met ondekti Bien ku dundum sawep. 22In keyet yaŋaŋ nânâpiŋ; belak ek masesewatsaip. Âpme Islael am ningut egat yaŋaŋ nâmâtâti maminup. Kawawaŋaŋ Zuda am ningat tuŋgupmnangatnaŋ an ŋen am yomengatnaŋ gilik ze ndatitiyet peme kokogat zenzeŋaŋ 23kan kelak alak kapi sokbem tazin. Âpme egalen am maŋge penaŋ ekŋenaŋ keŋinaŋ penaŋ Emetagalen set esemteŋ penaŋ tazin keyet kataŋ mamti Bien dundum sawep. Bienaŋ am ekŋen keboŋgat nâme dolakŋaŋ mambein. 24Kawawaŋ ek an enzililiŋaŋ mamain keyepmti amnaŋ ek sesewatsasâgât mbep beme ekŋengalen sesewawalin ke keŋinan baenengatnaŋ kwapme mama mimiŋin esemteŋ penaŋ kemak tati sesewatsawep.”

25Zeme imbiyaŋ pigok dunduye, “Mesaya ma kwitnaŋ ŋen Gilik zeleset Kilais makuip egaŋ sokbemti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe keyet yaŋaŋ zemkawaŋ bemndandayet zenzeŋaŋ e neŋ nâyap.”

26Âpme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “An e sokbembeyet zenzeŋaŋ elak neŋ kapi tati zet tadiŋgoyapmak.”

27Kegok tazeme zemelak nin nembaŋane ilak meu kwitim timti koti ekmann Zisasiyaŋ Samalia imbi kemak zapat tapmme ekti nâmtemtem mbien. Mti imbiyet, “Geŋ pi kwileki tapmnik?” ma Zisasiyet Samalia imbiyet, “Zet kwileki tadundumann?” mee ke idayaŋkwesisâgât mbennaŋgut nâmann ŋep ku beme belak pemann tage.

28Âpme imbi piwan tu menzimaŋ mee piwan peme weme belak windembemti mkaen meti am pigok diindoye, 29“In kopme neŋ Zuda an ŋen kotazingat met zikat indama egit. An keyaŋ nâlen yomm sambe bepi sosok zemkawaŋ bem namâlep. An ke Kilais sokbembeyet zenzeŋaŋ wa ke mene?”

30Zeme nâmti am bee ilinsakwep Zisasmagen kosât ewe selen takopme kan keyet nembaŋane nin pigok zewenn, “An zikat indanda tu meu bugan niya!”

32Âpme egaŋ ningat zeye, “Neŋ tu meu sepemaŋ ŋen tatnain e in kunâip.”

33Kegok zeme nâmti nemba nin nnak pigok zenâmbenn, “Am pe kwiyaŋ meu mkot same niwaŋ?”

34Tazemann ndikti pigok dinndoye, “Neŋ Bienaŋ mulupmaŋ mimiyet zemneme toban keyepmti egalen mulupmaŋ mdelaŋ zesap keyaŋ tu meunok penaŋ bein. 35In pigok manzeip, ‘Meu muluwen ondemann kwati eyoŋga zulak zulak beme meu penaŋ masokbein.’ Yaŋgut neŋ pigok diindoma nâit, in teŋ zemwati mulup egit muluwen meu penaŋ sokbembe temaŋ ilak alak kapi sokbein. 36Âpme an ŋenaŋ mulup mti keŋanen mapein kemak am nusi mti penaŋaŋ maakumtin. Egelaŋ ilisakwep muluwit keyet tosaŋaŋ timti oloŋen temaŋ mbalup. Sepem kegogak an nâmkiŋpepemak ŋenaŋ an ŋen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ dunduye. Âpme naman ŋenaŋ mukulem mme yomengatnan keŋan gilik zemti kululuŋen mobotgat zapat bemti main keyepmti an zut keyaŋ muluwidaŋgat tosaŋaŋ ilizuzut timti oloŋen ilisakwep mbalup. 37Âpme nin set kapigok maminup: An ŋenaŋ mulupmaŋ mti maondein. Âpme an ŋenaŋ mukulem mti nusi kayak mti penaŋaŋ timti time maŋge kwep mamozin. 38Âpme neŋ in nâlen muluwen meti mulup nembanne indamukulem mti ekŋenmak ilinsakwep meu penaŋ akum time temakwep mobogat nâmti zemindeyapgat melit.”

39Tazeme Samalia imbi piwan meti animbi sambe ekŋen pigok diindoye, “Neŋ yom kwitnaŋ kwitnaŋ mkwaban piwan egaŋ zemkawaŋ bemti namâpme delaŋ zep.” Zet kegok zeme nâmti am sambeyaŋ ek nâmkiŋpewien. 40Keyepmti Samalia am ekŋenaŋ Zisasmagen koti ekŋenmak mamayet yaŋkwesime Zisasiyaŋ nâme ŋep beme nin meti ekŋengalen mkaen kasup zuletaŋ nsakwep mambenn.

41Ke met mamti zet zapatnaŋ diindome am sambe penaŋaŋ ewe tusumti Zisasiyet nâmkiŋpewien. 42Mti imbi Zisas ŋeŋaŋ met aige ek ke pigok dunduwien, “Nin ŋeŋaŋ geŋ zet zemane nânnaŋ pi ilak nin penaŋ dembusekŋanen zetnaŋ penaŋ nâmti nâmkiŋpenup. An kapi penaŋ Kilais msat sambe am nin pi yomengatnan gilik zemti ndatiwe.”

Zisasiyaŋ gapmangalen amobotnaŋ ŋengat nembaŋaŋ ŋen zawalen tapme mme alik beye

43Âpme Zisas nembaŋane nin kasup zut pi Samalia am ekŋenmak ke maneti naman gilik zemti Galili msalen mebenn. 44Mesât mepmambe Zisasiyaŋ ikŋaŋ pigok zeye, “Golaŋ zenze an ŋen ikŋaŋgalen mkaŋaŋ ŋotakŋanen ke tapme ikŋaŋgalen maŋge ŋeneyaŋ zetnaŋ gawepumti egat nâme mobotnaŋ ku mambein.” 45Âpme Zisasmak nembaŋane nin meti Galili msalen pataŋ zemann Galili msalen animbi ekŋenaŋ oloŋen mti ndazemtetime mkaen mobenn. Nin Aŋgalalaŋ Kendoyet Zelusalem mka teman baen met mamti ekmann Zisasiyaŋ menok notnaŋ mme ekbenn keyepmti Zisas ekti ndazemtetime mobenn.

46Ke nin moti keyetnan mane mane naman Kana mka msalen tu zeme wain beye mka keyegak met pataŋ zewenn. Âpme Kapaneam mka keyet gapmangalen amobotnaŋ ŋen maŋge egat nemuŋaŋ zawat nukŋaŋ penaŋ mti mawemtan. 47Âpme Zisasmak nin Zudia msalengatnan ewe Galili msalen kopmann zeme nâmti amobotnaŋ piwan Kana mka msalen meti nembaŋaŋ gakisât penaŋ tapmme koge keyepmti Zisasi wati mebegat yaŋkwesim nâŋge. 48Âpme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “In kapi neŋ menok ma kwitnaŋ kwitnaŋ zikalinan mamanamaŋ sokbeme ekti zetn nâmkiŋpesât maâip.”

49Zeme amobotnaŋ keyaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋ Zisas, nemban gakisemmagat kopmane sakwep medi.”

50Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Nemundi ilak alik beingat ŋepgat gitak met!” Zeme amobotnaŋ keyaŋ Zisasiyet zetnaŋ nâmkiŋpemti mege. 51Selen tapmepme sisiliŋ nembaŋane ekŋenaŋ ek aiksâgât selen metaikti pigok dunduwien, “Nemundi alik bep.”

52Zeme egaŋ indayaŋkwesiye, “Kan zukŋan penaŋ alik bep?”

Zeme ekŋenaŋ zewien, “Saŋenen kasup sutnaŋ teman penaŋ tapme kan keyet zawatnaŋ yek bep.”
53Kegok zeme amobotnaŋ keyaŋ yaŋaŋ pigok nâmâtâge. Kan keyet penaŋ Amobotnaŋ Zisasiyaŋ zemnemti pigok zep, “Nemundi ilak alik bep.” Ke nâmti mam ip don notnane zemâtâtindame nâmti ilinsakwep Zisasiyet nâmkiŋpewien.

54Zisasiyaŋ Zudia msalengatnan Galili msalen sek zut meti menok ke mme sek zulak beye.

Copyright information for NAF